Jaha, det är lördag och jag har suttit som vanligt en stund vid datorn, samtidigt som jag tvättar en del .Min dotter har hjälpt mej med att starta den här bloggen, det är väl tänkt då att jag ska skriva här ibland.
Ni vet ju att mitt SÄLLSKAP har lagts ner och det känns både sorgligt och skönt på ett sätt.Tomt för nu har jag inget tryggt ställe att gå till och träffa mina vänner. Kommer inte heller att ha rätten att åka på möten.men på samma gång så har en stor börda lyfts från våra axlar, vi som fått en tid nyktert hade ju "kravet" att vi skulle hjälpa som vi själva blivit hjälpta!. Men det blev ju svårare när de som kom till oss inte ville bli hjälpta från sitt drogproblem utan bara ville ha någonstans att bo!.
När jag tänker tillbaka på mitt liv, vilket jag gör ganska ofta numera,så har det varit en "resa" som både gett glädje och sorg.Det har varit "BLOD SVETT OCH TÅRAR" inte bara för mej utan i lika hög grad för mina barn, som genom mitt drickande fick ta svåra smällar, det gör nog mest ont att tänka på.
I dag tror jag att vi har hittat en väg för oss att gå.De vågar nog tro på mej nu, efter 27 års nykterhet.
Kom hem i går efter att ha varit nere i Blekinge hos min äldsta dotter. Vi har ju samma problem med värk i kroppen och svårt med andningen, men två halvor blir ju en hel så vi fick ju lite gjort i alla fall.
Har fått en massa böcker av min mellandotters sambo, så hösten och vintern är räddad vad gäller lektyr, det går åt många böcker i höstmörkret.
Nehä, nu är tvätten klar och jag ska torka av rumsfönstren så att mina nya gardiner kan sättas upp
Får se när "andan" faller på att skriva något mer, till dess, ha det.....
Fint mor lilla,svårast är början sedan brukar det ramla på.Gå gärna in till mig(min blogg),vi har fortsatt vara duktiga!
SvaraRaderaKram